Jag tror att alla som levt med en tonåring (och varit en själv) känner till att hormoner och känslor tar över emellanåt. Personligen var jag såklart alltid glad, snäll, hjälpsam och tacksam i tonåren… 😉 så stundtals har jag överraskats av sonens temperament. Förstår inte alls varifrån han har fått det…

Nåväl. För ett tag sedan kom vi överens om att jag skulle få göra om Tims gamla rum till kontor, vilket verkligen var ett halleluja moment för mig! Dock fanns ett litet bekymmer. Skrivbordet hade nämligen varit med om både det ena och det andra vredesutbrottet genom åren. Oftast kopplat till svåra förluster i dataspelsvärlden.

Idag tog jag tag i saken och begav mig till Bauhaus för att införskaffa någon sorts träskiva att lägga över hela skrivbordet. Att hitta en sådan visade sig dock vara ett mission impossible eftersom IKEA måtten på Tims skrivbord inte alls överensstämde med standardmåtten på bänkskivor.

Men plötsligt händer det och det gjorde det när Niklas och jag slog våra kloka (eller åtminstone hans) ihop! Faktum är att jag först skämtade när jag föreslog att lägga laminat golv på skrivbordsytan. Men Niklas nappade (nästan) direkt och när jag såg den marocko inspirerade mattan kände jag att det var en snilleblixt!

Eftersom jag är en ganska bekväm person av naturen tyckte jag det lät onödigt besvärligt med special lim och att behöva skära till mattan själv. Så Niklas och jag enades om att han skar till mattan efter mina mått, och att det sannolikt skulle funka lika bra med den dubbelhäftande tejpen jag hade hemma!

Sagt och gjort. Väl hemma körde jag igång med projekt mattläggning på skrivbord och det tog inte lång stund att få tejpen på plats.

Lite knöligare var det att få mattan perfekt men efter ett par tafatta försök satt den på plats och då gick det busenkelt att rulla ut den och trycka fast.

Får jag säga det själv så blev jag urnöjd med resultatet. För bara 300 spänn fixade jag ett ”nytt” kontor och dessutom ett skrivbord som fungerar som musmatta!!!

Saken är ju den att materialet är PERFEKT som musmatta, vilket såklart är en extra bonus!

Eftersom det blev en liten bit över när Niklas skar till mattan tog jag, smålänning som jag är, med den hem också. Och vips förvandlades den tråkiga IKEA byrån också till en marockansk kontorsmöbel!

Trevlig kväll vänner! Nu stänger hemmakontoret och jag längtar redan tillbaka till min lilla myshörna. Kram Å

Kikar in lite kort, bara för att tala om för alla er omtänksamma människor med stora hjärtan, att det fortfarande finns hopp.

Min fantastiska far mår sannerligen inget vidare, och dagens cancerbrev uteblir med största sannolikhet. Men efter ett långt samtal med hans husläkare idag, tror vi att det kan finnas ännu en möjlighet att få pappa starkare. Och viktigast av allt, pappa och mamma verkar äntligen redo att hoppa på det tåget.

Så länge det finns hopp väljer jag att se ljust på framtiden och ikväll ser den ljusare ut än på länge. Så håll tummarna för att jag får tillbaka min fantastiska far.

Kvällens bilder är från när vi för bara ett år sedan var på Gotland tillsammans. Då lyckligt ovetande om att vi ett par månader senare skulle få beskedet att bröstcancern spridit sig till bäcken, lever och ryggrad. Kram Å

Förlåt, men här kommer ett litet ”livet suger” inlägg igen efter att min fantastiska far än en gång drabbats av panikångest, åkt ambulans och blivit hemskickad från akuten i morse.

Mitt i eländet kan jag förstå att det inte finns så mycket mer man kan göra för att få honom må bättre just nu, TROTS att han ju faktiskt svarar väl på cellgifterna. Men som han varit inne på själv sitter det i huvudet och jag tror det stavas dödsångest.

Faktum är att den där jävla ångesten är betydligt svårare för oss omkring att hantera än cancerhelvetet. Min egen medicin i eländet var ett ljuvligt yogapass ikväll med min underbara vän Karin ”Yogasoulmate” Rosell. Utan henne skulle jag inte orka med att stå hjälplös bredvid just nu. //Å